3.1 - Hur skyddar och ger ditt Moon Camp skydd åt dina astronauter mot månens hårda miljö?
Översättning:
Han skulle försvara sig mot meteorer genom att placera ut sensorer som skulle upptäcka meteoren. När sensorn upptäckte en meteor skulle glaset täckas av en sköld. Skölden skulle också vara tillverkad av månstenar.
Han skulle försvara sig mot solstrålning genom att bygga en kapsel med två lager. Det inre lagret skulle innehålla vatten, som absorberar solens strålar mycket bra.
Ursprunglig text:
Pred meteorji bi se branil tako, da bi postavil senzorje, ki bi zaznali meteor. Ko bi senzor zaznal meteor bi steklo prekrila zaščita. Zaščita bi bila prav tako zgrajena iz luninih kamnov.
Pred sončnim sevanjem bi se branil tako, da bi zgradil kapsulo z dvema plastema. V notranji plasti bi bila voda, ki zelo dobro v sebe vsrkava sončne žarke.
3.2 - På månen är resurserna mycket knappa, men under långa månfärder kan astronauterna inte förlita sig på förnödenheter från jorden. Förklara hur ditt Moon Camp kommer att ge astronauterna hållbar tillgång till grundläggande behov som vatten, mat, luft och ström.
Översättning:
VATTEN
Månvatten har hittats låst som is i de kalla, permanent skuggade kratrarna vid månpolerna, och rör sig som en gas i den mycket tunna månatmosfären.
Vatten skulle kunna erhållas genom att filtrera månens fingrar på månens måndelar. Vi skulle kunna få vatten från solvindar eller från mikrometeoriter som kan innehålla vatten.
Månen är översållad med miljarder små kratrar som skapar skuggiga områden över dess yta. Dessa områden är tekniskt sett tillräckligt kalla för att rymma frusen is och är mycket lättillgängliga.
Vatten skulle också kunna utvinnas genom renovering och återvinning av använt vatten. Vi skulle kunna få det till att ha anordningar som förnyar vattnet från vår urin, de gaser vi andas ut när vi diskar...
ELEKTRICITET
På grund av vår stations polära läge, där solen är närvarande hela tiden, är det enklast att få el med hjälp av den. Så med solceller. Således skulle vi ha genom solen och därmed också genom elektricitet, men ett stort problem uppstår snabbt. Solen skiner verkligen igenom till månen, men hur är det när jorden befinner sig mellan månen och solen? Det händer några gånger om året och varar i några dagar. Då behöver vi naturligtvis också elektricitet för olika aktiviteter. Men det finns en enkel lösning och det är en apparat som lagrar den el som den samlar in under resten av året när solen skiner med all sin kraft. Denna enhet kan dock hålla i upp till 17 dagar utan några funktionsstörningar under den tiden. Elektricitet är särskilt viktigt när det inte finns någon sol och något måste lysa upp växterna.
MAT
Vi skulle odla vår egen mat, vi skulle ha växter i växthuset och fisk i dammen.
AIR
Syre skulle erhållas genom fotosyntesen hos växterna i växthuset.
Ursprunglig text:
VODA
Lunino vodo so našli zaklenjeno v obliki ledu v hladnih, trajno zasenčenih kraterjih na luninih polih in se v obliki plina premika v zelo tanki lunini atmosferi.
Vodo bi lahko pridobili s filtriranjem Lunine prsti na lunarnih delih lune. Lahko bi dobili vodo s sončnimi vetrovi ali iz mikrometeoritov, ki morda vsebujejo vodo.
Luna je posejana z milijardami drobnih kraterjev, kar ustvarja senčna območja po njeni površini. Te regije so tehnično dovolj hladne za zadrževanje zmrznjenega ledu in zelo dostopne.
Vodo bi lahko tudi pridobili z prenavljanjem in recikliranjem porabljene vode. Dobili jo bi lahko da bi imeli naprave, ki bi prenavljale vodo iz našega urina, plinov, ki jih izdahnemo, ko pomijemo posodo...
ELEKTRIKA
Zaradi polarne lege naše postaje, kjer je Sonce skoz prisotno je najlažje pridobivati elektriko z njegovo pomočjo. Torej s sončnimi celicami. Tako bi imeli skoz Sonce in torej tudi skoz elektriko, a pride kar hitro do velikega problema. Sonce sicer res skoz sije na luno, a kaj pa potem, ko je med luno in Soncem Zemlja? To se dogaja parkrat na leto in traja nekaj dni. Takrat pa seveda tudi potrebujemo elektriko za raznorazna početja. Obstaja pa preprosta rešitev in to je napravi, ki shranjuje elektriko, ki jo zbira v ostalem letu ko Sonce sije z vso močjo. Ta naprava pa lahko zdrži kar do 17 dni brez kakršnih koli pomanjkanj v tistem času. Elektrika pa je še posebej pomembna, ko ni Sonca in nekaj pač mora osvetljevat rastline.
HRANA
Hrano bi si pridelovali sami, v rastlinjaku bi imeli rastline in v ribniku ribe.
ZRAK
Kisik bi pridobivali s fotosintezo rastlin v rastlinjaku.