I Moon Camp Pioneers är varje lags uppdrag att 3D-designa ett komplett Moon Camp med hjälp av valfri programvara. De måste också förklara hur de ska använda lokala resurser, skydda astronauterna från farorna i rymden och beskriva boende- och arbetsfaciliteterna i sitt Moon Camp.
Viimsi Gümnaasium Viimsi vald-Harju maakond Estland 18, 17 3 / Estniska
Programvara för 3D-design: Fusion 360
https://docs.google.com/document/d/14Yp6ZOckJHlYHEzcCgwC86yB44KWtGf3xd1mtAUsf10/edit?usp=sharing
Översättning:
I takt med att tiden går blir det allt viktigare att nå bortom jorden. Med sinande mineraltillgångar och växande miljöproblem blickar människor bortom sin hemplanet, i hopp om att hitta lösningar på problemen där. Det första steget mot en bättre framtid börjar med att kolonisera månen. Att skapa en bränslepunkt på månen skulle skapa en möjlighet att röra sig längre och djupare in i vårt solsystem. Det är möjligt att skaffa de nödvändiga materialen och resurserna från andra planeter för att skapa avancerad och mer hållbar teknik som skulle lösa kritiska miljöproblem på jorden och säkra mänsklighetens framtid. Vår månbosättning skulle bli den första i sitt slag och en hörnsten för "erövringen" av månen, liksom för mänsklighetens utbredning i rymden.
Ursprungstext:
Mida aeg edasi, seda rohkem on Maalt kaugemale jõudmine tähtsamaks muutumas. Vähenevate maavarade ja kasvavate keskkonna probleemidega vaadatakse koduplaneedist kaugemale, lootes leida sealt probleemidele lahendusi. Esimene samm parema tuleviku poole algab Kuu asustamisega. Kuule kütusepunkti loomine looks võimaluse liikuda edasi kaugemale ja sügavamale meie päikesesüsteemis. Teistelt planeetidelt on võimalik omandada vajalikke materjale ning ressursse, millega luua täiustatud ja jätkusuutlikumat tehnoloogiat, mis lahendaksid Maal esinevad kriitilised keskkonnaprobleemid ning kindlustaksid inimkonna tuleviku. Meie Kuu-asula oleks omasugustest esimene ja nurgakiviks Kuu "vallutamisele", ühtlasi ka inimkonna kosmosesse levimisele.
Översättning:
Vår bas skulle vara den första månbosättningen på jordens naturliga följeslagare, så på sätt och vis också ett experiment som ger en idé om hur man kan komplettera framtida baser. Syftet med en viss månbosättning skulle i första hand vara vetenskaplig forskning. Olika lokala resursers sammansättning och potential för mänskligheten studeras och analyseras, till exempel: studier av helium-3-isotoper, som skulle kunna användas i termonukleära reaktorer i framtiden. Om möjligt studeras även månens stenar för att få en uppfattning om hur denna himlakropp bildades och dess samband med jordens bildning.
Ursprungstext:
Meie baas oleks esimeseks Kuu-asulaks Maa looduslikul kaaslasel, seega mõnes mõttes ka experiment, mis annab aimu, kuidas tulevaseid baase täiendada. Konkreetse Kuu-asula eesmärk seisneks peamiselt teaduslikes uuringutes. Uuritakse ja analüüsitakse erinevate kohalike ressursside koostist ja potentsiaali inimkonnale, näiteks: heelium-3 isotoopide uurimine, mida tulevikus saaks kasutada termotuumareaktorites. Võimalusel uuritakse ka Kuu kivimeid, et saada aimu selle taevakeha formeerumisest ja seosest Maa kujunemisega.
Översättning:
Basen ligger på Sydpolen, där man kan ha idealiska förhållanden Central Mare Fecunditatis Pit-liknande grottor och vattenreservoarer (Shackleton Crater, etc.). Många olika grottor är kvarlämnade av den magma som en gång fanns på månen. Sådana hålrum kan skydda basen mot olika faktorer i månmiljön, t.ex. strålning, temperaturväxlingar och mikrometeoriter. När man bygger i en grotta behöver man inte anstränga sig lika mycket för att bygga starka moduler, eftersom grottan är ett skydd för basen. Grottans öppning kan vara platt, eftersom rovrarna i så fall kan köra direkt in i grottan, eller så behövs ingen hiss. Grottan bör vara tillräckligt stor för att rymma hela basen och några rovers, kärnreaktorerna skulle förmodligen förbli under regolithögen nära grottans mynning. Temperaturen i grottan skulle vara stabil mellan -40°C och +20°C, vilket innebär att den interna temperaturen i basen inte behöver justeras särskilt mycket.
Ursprungstext:
Baasi asukohaks on lõunapoolus, kus võiksid ideaaltingimustes olla Central Mare Fecunditatis Piti laadne koobas ja veereservuaarid (Shackletoni kraater jne). Kunagisest Kuul olnud magmast on maha jäänud palju erinevaid koopaid. Säärased tühemikud on võimelised baasile kaitset pakkuma erinevate Kuu keskkonnategurite vastu, nagu näiteks kiirgus, muutuv temperatuur ja mikrometeoriidid. Koopasse ehitades ei pea nii palju vaeva nägema tugevate moodulite rajamisega, sest koobas on katteks baasile. Koopa avaus võiks olla lauge, sest sellisel juhul saaks kulguritega otse koopasse sõita ehk puuduks vajadus tõstuki järele. Koobas peaks olema küllalt suur, et ära mahutada terve baas ja mõned kulgurid, tuumareaktorid jääksid arvatavasti koopasuu lähistele regoliidikuhila alla. Koopa temperatur oleks stabiilselt vahemikus -40°C kuni +20°C, mis tähendab, et baasi sisetemperatuuri ei pea palju reguleerima.
Översättning:
Våra basmoduler är inspirerade av ISS BEAM-modul, så väggarna skulle vara uppblåsbara. Vi skulle använda Kevlar och polyesterfilm för väggarna, och aluminiumlegering NASA-427, rostfritt stål, titan etc. för golvet och metalldelarna. De ovan nämnda materialen, och därmed även modulerna, måste förberedas på jorden. Basens fundament skulle skapas av svavel- och regolitbaserad månbetong som skulle kunna produceras av 3D-printingrobotar.
Etableringen av vår bas skulle ske i flera steg. Det första steget skulle omfatta en VIPER-liknande robot, ett par solpaneler och en enhet som skulle ansluta till LunaNet via en satellit som kretsar kring månen. Den ovan nämnda robotens uppgift skulle vara att kontrollera att den utvalda grottan är lämplig för byggandet av basen och att det finns vattenreservoarer.
I det andra steget skulle två kärnreaktorer på 10 kW, tre typer av robotar, hopfällbara moduler och FLOAT-systemet anlända. De olika robotarnas uppgift skulle vara att ordna FLOAT-systemet efter vattenreservoarernas placering, skapa en grund av månbetong i grottan och installera moduler och skapa en helhet av dem. Två kärnreaktorer skulle begravas under ett lager av regolit nära grottans mynning för att minimera strålningen och dämpa mikrometeoritnedslag.
Den sista som anländer är rymdfarkosten Orion med sex astronauter, en tredje kärnreaktor på 10 kW och rovers. Den sista kärnreaktorn kommer också att begravas under regolitlagret. Den så kallade Lunar Gateway är nyckeln till människans ankomst till månen.
Ursprungstext:
Meie baasi moodulid on inspireeritud ISS-i BEAM-moodulist, seega seinad oleksid täispuhutavad. Seinade jaoks kasutaksime kevlarit ja polüesterkilet ning põranda ja metalldetailide jaoks kas alumiiniumi sulamit NASA-427, roostevaba terast, titaani vms. Eelmainitud materjalid, seega ka moodulid tuleb Maal valmis teha. Baasi vundament oleks loodud väävlil ja regoliidil põhinevast Lunarkreta'ist, mida saaksid toota 3D-printivad robotid.
Meie baasi rajamine oleks mitmejärguline. Esimeses staadiumis saabuksid üks VIPER-iga sarnanev robot, paar päikesepaneeli ja seade, mis ühenduks Kuu orbiidil oleva satelliidi kaudu LunaNetiga. Eelmainitud roboti ülesanne oleks kontrollida väljavalitud koopa sobivust Baasi ehitamiseks ja veereservuaaride olemasolu.
Teises staadiumis saabuksid kaks 10 kW tuumareaktorit, kolme sorti robotid, kokkuvolditud moodulid ja FLOAT süsteem. Erinevate robotite ülesanne oleks FLOAT süsteemi töökorda seadmine, vastavalt veereservuaaride asukohale; koopasse Lunarkreta'ist vundamendi loomine ja moodulite paigaldamine ning nendest ühe terviku loomine. Kaks tuumareaktorit maetaks koopasuu lähistele regoliidikihi alla, et minimaliseerida radiatsiooni ja summutada mikrometeoriitide tabamusi.
Viimasena saabuvad kosmoselaev Orioni kapsel koos kuue astronaudiga, kolmas 10 kW tuumareaktor ja kulgurid. Ka viimane tuumareaktor maetakse regoliidikihi alla. Inimeste saabumisel Kuule on vahelüliks nn Lunar Gateway.
Översättning:
Vår bas främsta försvar mot elementen i månmiljön, såsom mikrometeoriter och strålning, är grottan. Dess väggar är tillräckligt tjocka för att stänga ute det mesta av strålningen. Dessutom håller grottan en mer stabil temperatur jämfört med månens jord (skuggan, dvs. solen, värmer inte lika mycket, men månens egen geotermiska energi gör att grottan inte blir för kall, så temperaturen ligger mellan -40°C och +20°C). Materialen i modulväggen, kevlar och polyesterfilm, är också ganska strålningsresistenta.
Ursprungstext:
Meie baasi peamine kaitsevahend Kuu keskkonnategurite, nagu näiteks mikrometeoriitide ja radiatsiooni vastu, on koobas. Selle seinad on küllalt paksud, et enamus radiatsioonist eemal hoida. Samuti hoiab koobas ka Kuu pinnasega võrreldes stabiilsemat temperatuuri (varjuline ehk Päike ei küta nii palju, kuid Kuu enda geotermaalenergia ei lase koopal liiga külmaks minna, seega on temperatuur vahemikus -40°C kuni +20°C). Mooduli seina materjalid kevlar ja polüesterkile on ka ise üsna radiatsioonikindlad.
Översättning:
På månen är elektrolys ett effektivt sätt att överhuvudtaget få tag på O₂. I månens grottor och kratrar finns syre i form av is eller vatten. Specialrobotar kan söka efter så kallade små isavlagringar och utvinna isbitar från dem genom smältning och borrning. De utvunna bitarna fästs vid basen på närmaste FLOAT-spår och skickas på väg till basen. De bitar som anländer tas över av en speciell robot som har ett elektrolyssystem som bryter ner vatten till väte och syre. Det resulterande syret kan användas som en sekundär syrekälla, t.ex. för att skapa primärluft inuti modulerna, när växterna och bakterierna ännu inte kan slutföra uppgiften. Ytterligare produktion av syre är uppgiften för växter och cyanobakterier som odlas i månbosättningen. Den koldioxid som produceras av mänskliga aktiviteter kan samlas in och ledas till växterna i växtodlingsmodulen och cyanobakterierna som lever i bakteriekulturen i laboratoriet så att de kan använda den för fotosyntes. Växterna skulle producera 60% av syret och resten cyanobakterier (bakteriekulturens volym skulle vara ca 3 m³).
N₂ bör tas med i cylindrar, eftersom det skulle bli för dyrt att hämta det från månen. Om trycket inuti basen sänks till 62 kPa kan andelen N₂ i luftsammansättningen sänkas till 70% och andelen O₂ kan ökas till 30%. Som ett resultat av det minskade trycket skulle den erforderliga luftmassan ovanför basen vara ca 1800 kg, varav 1260 kg skulle vara N₂ och resten O₂ (vid 101 kPa skulle luftmassan vara nästan 3 ton). Brandrisken skulle inte öka nämnvärt. All luftcirkulation skulle skötas av ett 4-bäddat CO₂-skrubbersystem.
Livsmedlen skulle vara växter som kan odlas i växtodlingsmodulen. Växttillväxten skulle hanteras av ett automatiserat aeroponiskt system som förser växterna med koldioxid och näringsämnen från kemolitotrofer. Den huvudsakliga växtarten skulle vara potatis, som har alla 9 nödvändiga aminosyror och flera nödvändiga näringsämnen, men när det gäller livsmedelsvariabilitet och andra näringsämnen kan mindre mängder sojabönor, ris etc. också odlas. Det finns en möjlighet att en växtodlingsmodul inte räcker till för sex personer, så det är värt att överväga att lägga till ytterligare en.
Den primära energikällan skulle vara tre kärnreaktorer på 10 kW. Två för basen och en för robotarna. Solpaneler skulle också vara en sekundär energikälla.
Ursprungstext:
Kuul on O₂ esmaseks hankimiseks efektiivne viis elektrolüüs. Hapniku leidub Kuu koobastes ja kraatrites jää ehk vee kujul. Spetsiaalsed robotid on võimelised nn väikseid jäämaardlaid otsima ja sulatamise ning puurimise teel sealt jäätükke eraldama. Kaevandatud tükid kinnitatakse lähima FLOAT-i rajal oleva aluse külge ja saadetakse baasi poole teele. Kohale jõudnud tükid võetakse spetsiaalse roboti poolt üle, millel on elektrolüüsist koosnev süsteem, mis lagundab vee vesinikuks ja hapnikuks. Saadud hapnikku saab kasutada sekundaarse hapniku allikana, nt esmase õhu loomiseks moodulite sees, kui taimed ja bakterid pole veel võimelised ülesannet täielikult täitma. Edasine hapniku tootmine on Kuu-asulas kasvatatavate taimede ja tsüanobakterite ülesanne. Inimeste elutegevuse tagajärjel tekkiva CO₂ saab kokku koguda ja suunata taimekasvatusmoodulis olevate taimede ja labori bakterikultuuris elavate tsüanobakteriteni, et need saaksid seda kasutada fotosünteesiks. Taimed toodaksid 60% hapnikust ja ülejäänud tsüanobakterid (bakterikultuuri ruumala oleks ca 3 m³).
N₂ peaks kaasa võtma balloonidega, sest selle Kuult hankimine oleks liiga kulukas. Kui alandada baasisisene rõhk 62 kPa juurde, saaks N₂ osakaalu õhu koostises alandada 70% juurde ja O₂ oma tõsta 30%-ni. Alandatud rõhu tulemusena oleks nõutav õhu mass baasi peale ca 1800 kg, millest 1260 kg oleks N₂ ja ülejäänud O₂ (101 kPa juures peaks õhu mass olema pea 3 tonni). Tuleoht ei tohiks märgatavalt tõusta. Kogu õhuringlust haldaks 4-Bed CO₂ Scrubber süsteem.
Toiduks oleksid taimed, keda saab kasvatada taimekasvatusmoodulis. Taimede kasvamist haldaks automatiseeritud aeropooniline süsteem, mis varustab taimi CO₂ ja kemolitotroofidelt saadud toitainetega. Peamine taimeliik oleks kartul, millel on olemas kõik 9 vajalikku aminohapet ja mitmed vajalikud toitained, kuid toidu varieeruvuse ning teiste toitainete mõttes võib väiksemas koguses kasvatada ka nt sojaube, riisi vms. On võimalus, et ühest taimekasvatusmoodulist võib kuuele inimesele jääda väheks, seega tasuks kaaluda ka teise lisamist.
Primaarseks energiaallikaks oleksid kolm 10 kW tuumareaktorit. Kaks baasi jaoks ja üks robotite jaoks. Sekundäraarsena oleksid ka päikesepaneelid.
Översättning:
Urin och avloppsvatten hanteras av en separat vattenreningsmekanism, med hjälp av t.ex. filter och vattenavdunstning.
Exkrementer och olika organiska föreningar bryts huvudsakligen ned av den anaeroba bakterien B. thetaiotaomicron. Därefter omvandlas de återstående kväveföreningarna tillbaka till N₂ av denitrifierande bakterier. Föreningar som inte bryts ned av någon bakterie måste oundvikligen kastas ut från basen.
Radioaktivt avfall, som genereras under driften av reaktorerna, begravs djupare ner i månjorden, eller i den så kallade kärnavfallsgraven.
Ursprungstext:
Uriini ja reoveega tegeleb tegeleb eraldi veetöötlus mehhanism, kasutades näiteks filtreid ja vee aurustumist.
Ekskremente ja erinevaid orgaanilisi ühendeid lagundab peamiselt anaeroobne bakter B. thetaiotaomicron. Peale seda alles jäänud lämmastikuühendeid muudavad N₂ tagasi denitrifitseerivad bakterid. Ühendeid, mida ükski bakter ei lagunda, tuleb paratamatult baasist välja visata.
Radioaktiivsed jäätmed, mis tekivad reaktorite töö käigus, maetakse sügavamale Kuu pinnasesse ehk nn tuumajäätmete hauda.
Översättning:
Ett system kallat LunaNet har byggts på månen för att kommunicera med jorden. Systemet består av satelliter i omloppsbana runt månen, "master" på månytan och Deep Space Network på jorden, och dess funktion är att tillhandahålla en dataanslutning till en bosättning på månen. Förbindelsen skulle inte kunna spridas genom grottväggen till basen, så det bör finnas en av "masterna" vid grottans mynning (under öppen himmel) som är ansluten till basen via en kabel.
Ursprungstext:
Maaga kommunikeerimiseks on Kuule ehitatud süsteem nimega LunaNet. See süsteem koosneb Kuu orbiidil olevatest satelliitidest, Kuu pinnal olevatest "mastidest" ja Maal olevast Deep Space Networkist ning selle funktsioon on andmesideühendus Kuu-asulale kättesaadavaks teha. Ühendus läbi koopaseina baasini ei leviks, seega peaks koopasuu juures (lageda taeva all) olema üks "mastidest", mis on kaabli kaudu ühendatud baasiga.
Översättning:
Basen studerar olika månbergarter som basalt och olika mineraler för att bättre förstå månens litosfär. Genom att studera stenarna kan man analysera om de innehåller grundämnen, till exempel fosfor, som skulle kunna användas i framtida baser så att de inte behöver tas från jorden i framtiden.
Regoliten och dess egenskaper studeras också för att förstå om det skulle vara möjligt att skapa andra material än månbetong. Studien av helium-3-isotoper spelar också en roll, eftersom vissa termonukleära reaktorprototyper under utveckling på jorden teoretiskt sett skulle kunna använda helium-3 i kärnfusion.
Man studerar också bitar av olika meteoriter och analyserar deras sammansättning. Studien av meteoriter som träffat månen kan ge mer insikt i vilka metaller och ädelmetaller som finns i asteroidbältet (man hoppas kunna starta gruvdrift där i framtiden).
Ursprungstext:
Baasis uuritakse erinevaid Kuu kivimeid, nagu näiteks basalti ja erinevaid mineraale, et mõista Kuu litosfääri paremini. Kivimeid uurides saab analüüsida, kas need sisaldavad elemente, nagu näiteks fosforit, mida saaks tuleviku baasides rakendada, et neid ei peaks tulevikus Maalt kaasa võtma.
Uuritakse ka regoliiti ja selle omadusi, et mõista, kas sellest oleks võimalik lisaks lunarcrete'ile veel materjale luua. Oma osa on ka heelium-3 isotoopide uurimisel, sest mõni Maal arenduses olev termotuumareaktori prototüüp võiks teoorias heelium-3 tuumasünteesis rakendada.
Samuti uuritakse ka erinevate meteoriitide tükke, analüüsides nende koostist. Kuud tabanud meteoriitide uurimine võib anda rohkem aimu, milliseid metalle ja väärismetalle võib asteroidide vöös leiduda (tulevikus loodetakse seal kaevandama hakata).
Översättning:
Innan du lämnar jorden bör du definitivt ägna dig åt lämplig fysisk träning, eftersom det är en mycket stor utmaning för kroppen att lämna jordens atmosfär, och en stabilt tränad kropp är bara till nytta i en miljö med låg gravitation.
En annan är mental träning. Astronauterna bor på basen i grupper om sex personer, vilket innebär att månen är fysiskt isolerad från mänskligheten (kommunikationen med nära och kära på jorden är digital). Livsmiljön är inte heller den bästa, så astronauten måste förbereda sig mentalt.
Utbildning för att leva på en månbas skulle också vara nödvändig för att säkerställa att astronauterna är kompetenta att hantera miljön där.
Ursprungstext:
Enne Maalt lahkumist peaks kindlasti tegelema vastava füüsilise treeninguga, sest Maa atmosfäärist lahkumine on kehale väga suur väljakutse ja stabiilselt treenitud keha tuleb väikese gravitatsiooniga keskkonnas ainult kasuks.
Teine oleks vaimne treening. Astronaudid asuvad baasi elama kuuekesi ehk on Kuul valitseb suur füüsiline isoleeritus inimkonnast (suhtlus Maal olevate lähedastega on digitaalne). Ka elamiseks mõeldud keskkond pole kõige suurem, seega tuleb astronaudil ennast vaimselt ette valmistada.
Vajalik oleks ka Kuu-baasis elamise väljaõpe, et tagada astronautide pädevus sealse keskkonnaga ümberkäimiseks.
Översättning:
Det finns två typer av fordon för förflyttning på månen nära vår bas: Lunar Terrain Vehicle (LTV) och Habitable Mobility Platform (HMP). Lunar Terrain Vehicle är ett mindre fordon, ungefär lika stort som en golfbil, som är utformat för resor nära basen. Detta fordon har plats för två astronauter och viss utrustning men har ingen kropp, så astronauterna måste bära rymddräkter på fordonet.
HMP är en större farkost med en batterikapacitet på ca 500 kWh. Fordonet har en skrovklädd interiör där astronauter kan vistas utan rymddräkt. HMP är konstruerad för att klara svår terräng och långa avstånd, så resor med detta fordon kan pågå i flera dagar.
Orion och utrustningen kommer att skjutas upp i omloppsbana med antingen Space Launch System eller SpaceX:s Starship. Utrustningen rör sig oavbrutet mot platsen för månbosättningen, men Orion stannar en gång vid Lunar Gateway, som är en så kallad mellanlandningsplats för rymdresor.
Ursprungstext:
Kuul liikumiseks on meie baasi läheduses kahte sorti sõidukeid: Lunar Terrain Vehicle (LTV) ja Habitable Mobility Platform (HMP). Lunar Terrain Vehicle on väiksemamõõduline, umber golfiauto suurune sõiduk, mis on mõeldud baasilähistel sõitmiseks. See sõiduk mahutab kaks astronauti ja natuke varustust ning sellel puudub korpus, seega peavad astronaudid sõidukil skafandreid kandma.
HMP on suurem sõiduk, mille aku võimsus on ca 500 kWh. Sellel sõidukil on korpusega kaetud sisesalong, kus astronaudid saavad viibida ilma skafandrita. HMP on mõeldud läbima keerulisi maastikke ja pikki distantse, seega võivad selle sõidukiga tehtavad sõidud kesta mitu päeva.
Kosmoselaev Orioni ja varustuse viib orbiidile, kas Space Launch System või SpaceX'i Starship. Varustus liigub ilma vahepeatusteta Kuu-asula asukoha poole, kuid Orion peatub korra Lunar Gateway juures, mis on nn vahelüliks kosmosereisidel.
English 
Chinese 
Czech 
Danish 
Estonian 
Finnish 
French 
German 
Greek 
Hungarian 
Italian 
Latvian 
Lithuanian 
Dutch 
Norwegian 
Polish 
Portuguese (Portugal, AO90) 
Romanian 
Slovak 
Slovenian 
Spanish 
Swedish 