Vi är en grupp unga astronomer som har för avsikt att flytta till månen. Vi vill göra detaljerade observationer av universums objekt och fenomen och vi vet att vi kan göra bättre observationer på månen, som inte har någon atmosfär. Dessutom är det lättare att ta av racketarna där på grund av månens svagare gravitation. Det var dessa skäl som fick oss att planera ett läger och fatta beslutet att bygga det på månen och bo där i tre år. I framtiden har vi för avsikt att lyfta från månen och resa till andra planeter.

Nära månens poler

Att leva på månen innebär att man måste anpassa sig till de svåra förhållanden som råder där: det finns varken vatten eller luft utan istället höga strålningsnivåer och stora temperaturskillnader. Därför bestämde vi oss för att slå läger vid polen eftersom det är den enda platsen där vi kan hitta vattenis. Vid polen finns också ett konstant ljus från solen och mindre temperaturvariationer. Dessutom är det den bästa platsen för kommunikation med människor på jorden, utan någon extra sattelit.

Vi måste bära med oss vatten från jorden och använda det under de första veckorna. Men vi behöver mycket vatten, inte bara för oss själva utan även för växterna i växthuset. Vi måste hitta vattenis och utvinna den från de skuggade kratrarna i månens jord. Vi kommer att smälta, destillera och använda den i våra dagliga aktiviteter. Vatten är så värdefullt på månen att vi också måste återvinna och rena varenda droppe av avloppsvattnet.

De första veckorna äter vi mat som transporterats från jorden. Vi behöver mycket konserver och frysta livsmedel eftersom vi tänker bo där i tre år. Så vi tycker att det är en bra idé att bygga ett växthus och plantera frön och rötter av grönsaker. Färsk mat är hälsosam mat eftersom den ger oss de vitaminer, mineraler och fytonäringsämnen vi behöver.

Solen är energikällan inte bara på jorden utan även på månen. Vi kan använda solens ljus för att driva solpanelerna i elkraftverket. Solpanelerna kommer att sträcka sig över ett cirkulärt område på 4 000 m2. Vi behöver många solpaneler eftersom vi använder många maskiner, apparater och installationer som matas med elkraft. Detta cirkulära arrangemang av solpaneler har den centrala byggnaden i mitten. De första veckorna, tills vi har byggt kraftverket, kommer vi att använda termoelektriska generatorer med radioisotoper för att producera energi.

Vi behöver en enorm mängd syre för de tre år som vi kommer att tillbringa på månen. Först kommer vi att transportera syrgas i bulk som vätska i specialisolerade tankbilar. Detta är den mest effektiva transporten av syre eftersom en liter flytande syre motsvarar 840 liter gasformigt syre vid 20 °C och atmosfärstryck. Vi kommer också att producera syre med hjälp av växterna i växthuset. Med hjälp av avfallsprodukter (sött, matavfall, CO2, urin, metaboliskt avfall och avloppsvatten) eller gröna alger och cyanobakterier kan vi också få syre.

Vårt läger kommer att se ut som en tvåvåningsbyggnad, med första våningen under jord och den översta våningen utanför, på marken. Denna byggnad ligger på en yta av 900 m2. På översta våningen finns växthuset, precis ovanför den centrala byggnaden och det finns många luftrör och en trappa som förbinder det med rummen nedanför. Den underjordiska centralbyggnaden har alla nödvändiga rum: sovrum, kök, badrum, vardagsrum och ett gym. Det finns också ett 100 m2 stort torn nära den centrala byggnaden, med fyra våningar. På första våningen finns en butik för landrovern, enheter, robotar och andra maskiner. På andra våningen finns kraftverkets kommandopanel och på tredje våningen det centrala kontrollrummet för alla enheter och installationer i lägret. På fjärde våningen, högst upp, finns det astronomiska observatoriet, täckt av ett mobilt ståltak med ett hål (fönster). Taket kan rotera runt en central vertikal axel och den yttersta delen av teleskopet, som kommer ut ur hålet, kan också rotera med taket. Detta är anledningen till att teleskopet kan orienteras i vilken riktning som helst. På andra sidan den centrala byggnaden finns en underjordisk konstruktion med tankar för avloppsvatten, matavfall och sopor. Denna lilla konstruktion har också anordningar för bearbetning av sopor och avloppsvatten. Det huvudsakliga materialet som används för konstruktionerna är den regolit som utvinns under utgrävningarna för bottenvåningen. Regoliten används för att tillverka tegelstenar som behövs för de andra byggnaderna. Tegelstenarna tillverkas med hjälp av en 3D-skrivare. Vi måste också använda andra material från jorden, t.ex. stål, plexiglas och polyeten.

Vi har för avsikt att bygga centralbyggnaden med de rum där vi bor, sover och arbetar under jord eftersom det tjocka lagret av månjord kommer att ge oss skydd både mot strålning och temperaturvariationer. Tornet utanför har tjocka väggar av regolitstenar, invändigt fodrade med polyeten. De dräkter vi bär utomhus är också gjorda av polyeten eftersom detta ämne ger det bästa skyddet mot strålning. Växthusets väggar är gjorda av plexiglas och är också mycket tjocka, så vi hoppas att de kommer att skydda växterna inuti från strålning och meteoriter.

Vårt team består av tre astronauter som bor och arbetar tillsammans i lägret. De ägnar sig åt olika aktiviteter men hjälper också varandra vid behov. En av dem är chef och astronom, den andra medlemmen i teamet är ingenjör och IT-specialist och den tredje är agronom och kock. Vi kommer att beskriva det dagliga programmet för astronomen/chefen för teamet.

Astronomen vaknar, tar en dusch varje morgon och gör sedan gymnastikövningar för att hålla sig i fin form. Sedan går han ut i köket, äter frukost med de andra och alla pratar detaljer om det arbete de har att utföra. Klockan 9 går han upp i tornet och kontrollerar övervakningsenheterna i det centrala kontrollrummet, för att se till att allt fungerar. Sedan går han till det astronomiska observatoriet och kontrollerar de apparater och anordningar som finns där. I observatoriet finns utrustning som gör mätningar och registrerar olika parametrar som ljusintensitet, stjärnornas storlek, det utsända ljusets färg, stjärnornas temperatur, avståndet mellan stjärnorna, rörelsens hastighet etc. Han läser resultaten och gör noteringar. Observatoriets tak är tillverkat av stål och har några plexiglasfönster på olika sidor av taket. Han riktar teleskopet i en viss riktning, mot en viss stjärna eller mot en grupp av stjärnor och observerar dem. Han tar många bilder och gör många mätningar. Sedan läser han alla registrerade värden, skriver ner sina observationer och den information han fått och drar slutsatser. Vid middagstid äter han lunch med de andra och de pratar alla om sitt arbete. Han vilar i två timmar och går sedan tillbaka till observatoriet och fortsätter sitt arbete. Han skickar bilder och information och diskuterar med de andra astronomerna på jorden om resultaten och slutsatserna. Han fyller i sin dagbok med kommentarer, observationer och slutsatser och går sedan ner i det centrala kontrollrummet för dagens sista kontroller. På kvällen äter han middag med de andra, småpratar och fastställer programmet för nästa dag. Slutligen tar han ett bad och somnar.